Ladda ner valplattformen som
pdf-fil:
Valplattform
AfSk 2006

                                                                                                                                               

                                   

VAL-plattform 2006

 

1.    Vår politik i sammandrag

Vi vill bl.a. göra följande satsningar under den kommande mandatperioden

·       tydlig prioritering mellan verksamheter.  Vi vill prioritera barnomsorg, äldreomsorg och utbildning samt insatser för en god miljö och en hållbar utveckling. 

·       hög kvalitet i prioriterade verksamheter.  Vi kräver bl. a. att den tidigare beslutade kvalitetsgaranti återinförs.

·       Effektivisera kommunens verksamhet via en genomgripande översyn av organisation, ledning och styrning

·       En satsning på personalen för engagemang, arbetsglädje och utveckling samt en ny personalpolitik

·       att kommunens resurser utnyttjas bättre bl. a. genom medborgarmedverkan.  Vi kräver bl a ökat medborgarinflytande och lokala folkomröstningar.

·       Lokala utvecklingsplaner för alla kommundelar som en utgångspunkt för översiktsplanering och detaljplanering grundade på en hållbar utveckling. I dessa ska också ingå grönplaner för hur kommunens naturområden ska vårdas och bevaras.

·       Vi vill satsa på full behovstäckning dvs. plats i barnomsorgen åt alla som önskar det.

·       Vi vill att barnomsorgsavgifterna för de lägst avlönade ska tas bort, d.v.s. nolltaxa ska införas för dessa grupper

·       Anhöriga som vårdar maka/make hemma skall få det stöd de behöver

·       Ansvaret för de äldres mat ses över. En möjlighet är att låta matenheten som svarar för skolornas mat även få ansvaret för de äldres mathållning.

·       En funktion som äldreombudsman och handikappombudsman bör skapas i kommunen, med uppgift att ge stöd vid t ex biståndsbedömning, avgiftssättning och anhörigfrågor. Tjänsten som heminstruktör återinrättas.

·       Kraftigt ökade resurser till skolorna i Sigtuna kommun i form av fler lärare, fler psykologer, kuratorer och vägledare

·       Bra skolmat, flera rätter och hälsomål. Inga avgifter på skolmaten vare sig i gymnasiet eller grundskolan.

·       Ökat elevinflytande och individuella studieplaner.

·       Vi vill återskapa en fritidsgård i varje kommundel. Vi vill öka öppettiderna och utnyttjandet av fritidsgårdarna och antalet besökare.

·       Genomföra  förbättringar av trafik, miljö och säkerhet i Sigtuna Stad

·       Strikt tillämpning av hastighetsbegränsningarna inom kommunen - för miljöns och säkerhetens skull.

·       Arbeta för att undvika tillkomsten av en fjärde bana på Arlanda.

 

2. Vår politiska grund

Vårt mål är ett samhälle som kännetecknas av gemenskap, solidaritet och omsorg om alla som behöver det.

Vi vill arbeta för ett samhälle som visar solidaritet med dem som har det svårt och som behöver samhällets stöd. Ett sådant samhälle ger möjlighet till ett bra liv för alla. Ett samhälle som vi skapar tillsammans. Ett samhälle som utgår från en hållbar utveckling.

Ett sådant samhälle respekterar alla människors lika värde. Det gäller t.ex. jämställdheten mellan kvinnor och män. Ett sådant samhälle måste bygga på rättvisa och demokrati.

På denna grund vill   AKTION för SIGTUNA KOMMUN  fördela resurser till kommunens olika verksamheter efter tydliga prioriteringar.

Vi prioriterar

·          barnomsorg

·          skola 

·          äldreomsorg

·          en god miljö och en hållbar samhällsutveckling

·          Personalpolitik och personaladministration för utveckling, förändring  och nya lösningar

De prioriterade verksamheterna skall ha hög kvalitet med kvalitetsgaranti. Kommunens organisation måste anpassas efter de nya uppgifterna och bygga på utvärdering av resultat och resursanvändning. Förändringar måste ha tydliga mål och ske i reell samverkan med kommunens personal.

 

3. Ökad medverkan - ökad öppenhet

Målet är en öppnare kommun och ökad medverkan.

Kommunen ska ge information om viktiga händelser - såväl avseende planerade förändringar som inträffade. Syftet ska vara att invånarna skall få ett bra underlag för att kunna bedöma kommunens utveckling så att de uppmuntras att delta i beslutsprocesserna.

De årliga verksamhetsberättelserna ger inte den information som krävs för full insyn och förståelse för kommunens verksamhet. Budgetredovisningarna är nästan helt ogenomträngliga utom för ett litet fåtal invigda.

Vi anser att det är självklart att kommunens invånare bör få reda på alla större förändringar i kommunens verksamhet och ges möjlighet att reagera på de nya lösningarna.

Under mandatperioden har det gjorts fortsatta försök med delvis öppna nämndsammanträden i några nämnder på initiativ av Aktion för Sigtuna Kommun. Vi tycker fortfarande att alla nämnder ska öppnas för allmänheten snarast.

Information behövs som stöd för aktiv medverkan. Vi kommer att arbeta för ökad medverkan av föräldrar i förskolor, skolor (”skolstyrelser”) och fritidshem. Vi vill pröva effektiva samverkansformer för olika verksamhetsområden och pröva dessa. Vi bör pröva nya former för medverkan av kommunens invånare t ex lokala folkomröstningar. Lokala utvecklingsplaner bör utvecklas av alla kommundelar.

 

4. Effektiv styrning och organisation av kommunen

Målet är att Sigtuna kommun konsekvent övergår till verklig målstyrning och en personalpolitik som kännetecknas av trygghet, utveckling och utbildning.

Det innebär att tydliga mål utvecklas inom alla verksamhetsområden. Till dessa mål bör systematisk utvärdering kopplas. Vissa framsteg har gjorts men mer återstår att göra. De antagna lokala miljömålen utgöt ett steg i rätt riktning men åtgärder för att nå målen måste till.

Kommunens ledningsstrategi bör vara inriktad på förnyelse, utveckling, utbildning och förändring. Personalens kompetens och utvecklingsvilja skall tas tillvara.  Enheter och arbetsgrupper bör ges möjlighet att utveckla sin verksamhet. Medverkan av alla anställda är viktig. Delegering ska prövas så långt ner i organisationen som möjligt.

En ändrad verksamhetsinriktning kräver förändringar i kommunens organisation, både på politisk nivå och på förvaltningsnivå.  Utgångspunkten bör vara verksamhetens innehåll och den service kommuninvånarna har rätt att få, dvs. kommunens organisation bör skapas utifrån medborgarnas perspektiv - naturligtvis med hänsyn tagen till lagliga krav.

Kommunens utåtriktade verksamheter kan idag knytas samman inom tre huvudområden:

• Social omsorg, omvårdnad, sjukvård

• Verksamhet inriktad på barn och ungdom som barnomsorg, utbildning, kultur- och fritidsverksamhet

• Övrig samhällsservice, främst inriktad på den yttre miljön

 

Idag är dessa områden uppsplittrade på flera nämnder och förvaltningar.  En framtida förändrad verksamhet kräver en ny organisation, som mera bygger på medborgarnas helhetsbehov av service och som bättre utnyttjar de samverkansfördelar som finns inom kommunen. Kommunens verksamhet kan effektiviseras genom en genomgripande översyn av organisation, ledning och styrning. Generellt gäller att kommunens organisation, ledning och styrning bör granskas förutsättningslöst med utgångspunkt från den kunskap som idag finns om organisationers möjligheter till utveckling och förändring. En utredning om kommunens organisation både vad gäller den beslutande delen och den verkställande delen bör genomföras.

Vi ställer krav på att en ny personalpolitik (och personaladministration) utvecklas som instrument för förändring och verksamhetsutveckling och trygghet för personalen.  Anställningstrygghet, god arbetsmiljö och personlig utveckling liksom möjligheter till intern omplacering (utbildning, rehabilitering) bör känneteckna denna.

Effektivare och mer långsiktig personalplanering bör kunna leda till att kommunen löser övertalighet genom omplacering, utbildning och utveckling istället för genom avskedanden.  Dessutom måste  rekryteringsfrågorna ägnas ökad uppmärksamhet

Inom t.ex. äldreomsorgen skall kunskapsområden under stark utveckling, såsom demensvård och hemsjukvård, särskilt prioriteras.

 

5. En barnomsorg av hög kvalitet – för barnens bästa

Målet är en barnomsorg av hög kvalitet.

Förskolan skall vara en trygg och stimulerande miljö för barnen och föräldrarna skall kunna känna att barnen mår bra på barnstugan.

·         Vi kommer att arbeta för att anpassa personalgruppens storlek efter barngruppernas behov.

·         Vi vill ha tillgång till fasta vikarier eftersom det skapar trygghet hos barn och personal.

·         Vi vill satsa på full behovstäckning dvs. plats i barnomsorgen åt alla som önskar det. Detsamma gäller fritidshemmen och barn med särskilda behov. Barnomsorg och fritidshem är till för barnen, vilket innebär att barnen har rätt till dessa verksamheter. Alternativa inriktningar liksom föräldrakooperativ ska vara möjliga om föräldrarna tar initiativ och driftsansvar.

·         Vi kommer att arbeta för ett ökat inflytande för föräldrar över förskolornas verksamhet.

·         Det är också viktigt att arbetslösa ska ha rätt till barnomsorg, både för barnens skull och för att möjliggöra att arbetssökande snabbt ska kunna söka och ta nya jobb.

·         Vi anser att barnomsorgsavgifterna för de lägst avlönade ska tas bort, d.v.s. nolltaxa ska införas för dessa grupper.

 

6. Äldreomsorg - trygghet och kvalitet

Målet är att äldreomsorgen skall innebära trygghet, kvalitet och tillgänglighet och att äldre skall ha ett avgörande inflytande på den service kommunen ger.

Trygghet innebär att få den hjälp man behöver för att kunna bo kvar i sin invanda miljö när krafterna inte räcker till eller att kunna lita på att få den vård man behöver när detta inte är möjligt längre.

God kvalitet innebär god omvårdnad, lättillgänglig medicinsk kompetens och möjlighet att påverka hemtjänst, vård, hjälp och stöd. Detta innebär att det behövs mer personal inom hemtjänst och på vårdhemmen. Vi anser att det bör införas en pool av fasta vikarier. Det innebär också en god och vällagad mat på normala tider och möjlighet till normal social samvaro.

Kommunen bör snarast ta fram en långsiktig plan för äldreomsorgen. Ett ordentligt samlat grepp bör tas för att tillgodose äldres olika omvårdnadsbehov. De demenssjukas behov måste särskilt beaktas i denna plan. De som nu använder sig av kommunens service skall, i den utsträckning de önskar och förmår, medverka i utvecklandet av äldreomsorgsplanen.

·          Bostäder för äldreboende bör finnas i olika centrala lägen i kommunen.  Allt fler äldre ökar behovet av olika boendeformer för äldre. De äldre bör få en större valfrihet att välja boende.

·          Taxor och avgifter skall vara så utformade att ingen av ekonomiska skäl skall behöva avstå från den hjälp men behöver. Avgifterna skall stå i rimlig proportion till den äldres ekonomiska situation.

·          Resurserna för sysselsättningsterapi skall återskapas inom servicehus och gruppboende. Rehabiliteringen där skall också förbättras.

·          Anhöriga som vårdar maka/make hemma skall få det stöd de behöver. Det gäller också andra anhöriga som vårdar sina närstående.

·          Ansvaret för de äldres mat ses över. En möjlighet är att låta matenheten som svarar för skolornas mat även få ansvaret för de äldres mathållning.

·          En dietist bör anställas.

·          En funktion som äldreombudsman och handikappombudsman bör skapas i kommunen, med uppgift att ge stöd vid t ex biståndsbedömning, avgiftssättning och anhörigfrågor. Tjänsten som heminstruktör återinrättas.

·          Kommunens service till de äldre skall kvalitetsgaranteras. Det innebär att kvalitetskrav ska ställas upp i förhand och en fortlöpande kontroll av att dessa krav uppfylls ska ske.

·          De som får hjälp via hemtjänsten skall kunna påverka hur denna ges, t.ex. önskar man hjälp av samma person så skall hemtjänsten så långt möjligt tillgodose detta önskemål. Äldre, med annat modersmål än svenska, skall, när så är möjligt, ges vård av personal som förstår och talar detta språk.

7. En bra skola för varje elev

 Målet är att utveckla grundskolan, gymnasiet och den kommunala vuxenutbildningen efter principen ”en bra utbildning för varje elev”.

Varje barn har rätt till en utbildning som stimulerar och utvecklar.  Varje barn har rätt att utvecklas allsidigt efter sina egna förutsättningar och i sin egen takt.  Varje barn har rätt att må bra i skolan och att lyckas.

Alla barn har många talanger och skolan skall medverka till att utveckla dem.  Barnens förmåga att ta ansvar och att medverka skall mötas av en demokratisk skola, som ger barnen så mycket inflytande som de vill ha och orkar med. 

Barnen skall ges möjlighet att göra övervägda val, att fatta väl underbyggda beslut och få en kompetens att påverka sin livssituation.. Vi anser att undervisningen ska läggas upp så att varje elev får gott självförtroende och god självkänsla. Man ska kunna känna engagemang, studieglädje och mening i skolan. Skoltiden ska vara en rolig, trygg, spännande och utvecklande tid. Skoltiden bör ge en god grund för ett livslångt lärande. Skolan ska ge baskunskaper och basfärdigheter. Den ska ge referensramar inom olika ämnen. Den ska ge förmåga att själv söka kunskap. Den ska utveckla en aktiv och reflekterande hållning till fakta, information och kunskaper och den ska stimulera kreativitet och skapande.

Skolan i Sigtuna kommun ska utvecklas från elevernas perspektiv. Elevernas erfarenheter ska påverka undervisningen och eleverna ska ha ett avgörande inflytande över sina studier. Deras föräldrars delaktighet i skolans verksamhet och utveckling ska öka.

Undervisningen skall anpassas till eleverna och de elever som behöver det skall få särskilt stöd. 

Grundskolan ska ge en bra förberedelse för gymnasiet. Gymnasiet och vuxenutbildningen ska ge en bra grund för vidare studier och kommande yrke. Utbildningen ska ge kunskaper som har längre varaktighet, ”rostfria kunskaper”, samt förmåga att själv skaffa sig dessa. Utbildningen ska både ge verktyg för att söka kunskap och tillit till den egna förmågan att lära i ett livslångt lärande.

Nära kontakter med universiteten och högskolorna i Stockholm och Uppsala skall utvecklas, liksom kontakterna med det lokala näringslivet

Morgondagen kommer att ställa krav på eleverna vad gäller basfärdigheter och förmåga att finna, värdera och ta åt sig all den kunskap som ständigt skapas och som ofta finns utanför skolan.  Förmåga att lära, vilja att lära och tillit till sin egen förmåga att lära måste eleven få med sig från skolan.

Skolan ska ge eleverna kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ger dem möjlighet att lösa problem i en framtid vi idag inte känner till. Att utveckla deras egen förmåga att lära, att söka kunskap, att granska och värdera information blir allt viktigare. Individuella studieplaner, stort eget inflytande och mycket eget arbete är medel att nå detta. Datorer, kunskapsbaser och bibliotek är viktiga hjälpmedel. ”Verkligheten” ska få större betydelse som läromedel och ett nära samarbete med den lokala arbetsmarknaden ska utvecklas.

I skolan ska alla barn ges möjlighet att mötas och umgås. I ett mångkulturellt samhälle kan detta ge den möjlighet till gemenskap som kan motverka segregation, utanförskap och utstötthet.

I Sigtuna kommun fungerar grundskola och gymnasium bra för en majoritet av eleverna.  Däremot får inte alla elever som behöver det tillräckligt stöd.  Alltför många får underkänt i årskurs 9.  Alltför många blir inte klara med gymnasiestudierna inom fyra år och alltför få går vidare till högskola och universitet.   Dessutom förekommer mobbning i kommunens skolor.  Dessa resultat har samband med otillräckliga resurser och svag politisk styrning. 

Om morgondagens krav på eleverna skall kunna tillgodoses krävs många, välutbildade lärare som vet hur man omvandlar läroplanens mål i praktiken. För eleverna behövs fungerande individuella utvecklings- och studieplaner.  Resurser behövs i form av tid för lärarna att samordna, utveckla och dokumentera arbetet med de individuella utvecklingsplanerna samt för att stödja eleverna i genomförandet av dem.  Dessutom behövs materiella resurser i form av t ex fungerande datorer och datorsystem liksom för ett kontinuerligt underhåll av systemen.

För lärarna krävs möjligheter till fortbildning och att klimatet på varje skola är utvecklingsvänligt.  Dessutom krävs arbetsro både för lärare och elever.  Under en tidigare period i Sigtuna kommuns historia prövades olika sätt att minska mobbning i skolorna – många mycket framgångsrika.  Men åtgärder för att skapa en lugn och trygg miljö för eleverna kräver systematik och kontinuerliga insatser – något som resursnedskärningarna omöjliggjort.  Det går att skapa en nära nog mobbningsfri  skola – men det kräver resurser och vilja. 

Vi i Aktion för Sigtuna kommun menar att nödvändiga resurser måste tas fram.  Med nuvarande politik blir alltför många efter.

Vi vill bl.a. uppnå:

·         Kraftigt ökade resurser till skolorna i Sigtuna kommun bl a i form av fler behöriga lärare

·         Förbättrad elevvård genom fler psykologer och kuratorer för stöd till dem som behöver det

·         Tidig, aktiv vägledning  och fler vägledare

·         Resursfördelning efter behov och ej efter schablonbestämd skolpeng

·         Ökat elevinflytande

·         Individuella, anpassade utvecklings- och studieplaner

·         Ökat inflytande och ökad medverkan från föräldrar.

·         Bra skolmiljö och ändamålsenliga lokaler. Skolorna bör underhållas väl.

·         Bra hjälpmedel och läromedel, modern utrustning i form av datorer. ”Verkligheten” bör i större utsträckning används som läromedel t ex i form av studiebesök, praktik mm.

·         Tillgång till välutrustade bibliotek och aktuella informationsdatabaser

·         Bra skolmat, flera rätter och hälsomål

·         Inga avgifter på skolmaten vare sig i gymnasiet eller grundskolan

·         Miljöperspektiv och förutsättningar för hållbar utveckling i all undervisning

·         Gedigen miljöundervisning bl a i Naturskolan

·         Jämställdhet och jämlikhet ska vara centrala teman i undervisningen

·         Kulturskolan ska vara tillgänglig för alla

·         Endast en politisk nämnd skall ansvara för kommunens skolverksamhet

 

8. Arbete åt alla

Vårt mål är att alla som så önskar ska ha ett arbete.

Sigtuna kommun har en relativt låg arbetslöshet. År 2004 var den 3,6 % av befolkningen. 77 % arbetar i Sigtuna kommun.

Vi ska ge ett starkt stöd till dem som trots allt är arbetslösa och vi ska öka våra ansträngningar att skapa arbeten för de som saknar jobb. Vi försvarar allas rätt till arbete. Vi vill satsa på utbildning och sysselsättning istället för overksamhet. Vi vill att varje arbetssökande ska få en individuell satsning vad gäller att söka jobb, vägledning och utbildning. Arbetsförmedlingen, kommunen, facket, företagen och den arbetsökande ska gemensamt hjälpas åt att hitta jobb. Vi vill skapa lämpliga samarbetsformer.

Kommunen ska kunna hjälpa till med att starta egna företag. Utbildning, vägledning och rådgivning är viktiga förutsättningar för nyföretagande. Vi bör pröva iden med ett företagarcentrum som även kan erbjuda lokaler under en övergångsperiod för nystartade företag.

 

9. Aktiv fritid och gemenskap

Målet är att möjliggöra en aktiv och berikande fritid för alla kommuninvånare.

Idrottsföreningarna ger möjlighet att utöva många idrotter. Idrotten bärs upp av engagerade ledare och utövare. Kommunen stödjer föreningarna med planer, lokaler och föreningsbidrag. Den nya idrottsanläggningen i Tingvalladalen är en tillgång som kan utnyttjas av hela kommunen, inte bara Märsta och Valsta. Tillsammans med idrottsföreningarna vill vi utveckla detta stöd så att alla barn och ungdomar i kommunen har möjlighet att utöva idrott utifrån sina intressen och behov. Vi vill satsa på bredd snarare än på exklusiva anläggningar för eliten.

Mötesplatser är viktiga för gemenskap och en stimulerande fritid. Fritidsgårdarna borde spela en större roll än idag.

Vi vill återskapa en fritidsgård i varje kommundel. Vi vill öka öppettiderna och utnyttjandet av fritidsgårdarna och antalet besökare. Verksamheten bör utvecklas efter behov och önskemål från barn och ungdomar och möjligheterna till inflytande från fritidsgårdarnas besökare bör ökas.

10. En god miljö och en hållbar utveckling

Målet är en hållbar utveckling, där människornas hälsa skyddas, den biologiska mångfalden och ekosystemen och deras produktionsförmåga bevaras. Förnybara naturresurser används i den takt de kan förnyas och icke-förnybara resurser används så lite som möjligt och byts ut mot förnybara när det är möjligt.

Detta kräver, bland annat, ett kretsloppsperspektiv där förbrukade resurser tillvaratas och återanvänds. Det innebär också att näringsämnen som kväve och fosfor återförs till jordarna och skogen. Uttaget av jungfruliga naturresurser måste minimeras. Miljöledningssystem inom kommunens verksamheter och i den privata sektorn kan vara effektiva instrument för att bidra till en sådan utveckling. Kommunen ska på lokal nivå bidra till att uppfylla de sexton nationella miljömålen.

Dessvärre måste vi konstatera att kommunens Agenda 21 arbete har dött ut. Någon lokal Agenda 21 för kommunen har aldrig antagits.

Aktion för Sigtuna Kommun anser att vi måste ta oss an de miljöproblem som är specifika för vår kommun, de som på kortare sikt är de viktigaste och som påverkar oss mest, och som kräver särskilda insatser. Vi måste också se vårt samspel med övriga delar av världen, både nära och längre bort belägna delar.

På den kommunala nivån är även andra frågor viktiga än de som direkt har med hållbar utveckling att göra. Det är också viktigt att inom vårt geografiska område kunna finna olika naturtyper och ekosystem. Vi vill bevara natur - och kulturlandskap som förmedlar vår historia och samhällets framväxt för oss och kommande generationer. Vi vill ge det invånarna tillgång till natur- och skogsområden inom räckhåll för alla.

 

Trots detta bör de åtgärder som krävs för att uppfylla kommunens lokala miljömål genomföras under det kommande verksamhetsåret.

En grundsyn vad gäller utvecklingen av de olika kommundelarna måste tas fram. Varje kommundel bör få arbeta fram en lokal utvecklingsplan.

De viktigaste miljöproblemen i kommunen är:

·        Buller  från Arlanda.

·        E4 genom kommunen och annan vägtrafik, främst till och från Arlanda, är stora källor till bilavgaser och buller. Transporterna i kommunen minskar inte och deras bidrag till utsläppen av klimatförändrande gaser, främst koldioxid, ökar medan försurande och övergödande ämnen inte minskar i tillräcklig takt.

·        Belastningen på Mälaren av näringsämnen är för stor och måste minska, särskilt från jordbruket.

Vi vill göra följande konkreta insatser:

·         Arbeta för att undvika tillkomsten av en fjärde bana på Arlanda.

·         Strikt tillämpning av hastighetsbegränsningarna inom kommunen - för miljöns och säkerhetens skull.

·         Bättre och utbyggd kollektivtrafik för att för att svara mot de ökande behoven. Bättre samplanering av busstrafiken med SJ:s snabbtåg till Stockholm. Utbyggd  infartsparekering vid stationen.

·         Utvecklingsplaner för alla kommundelar som en utgångspunkt för översiktsplanering och detaljplanering grundade på en hållbar utveckling. I dessa ska ingå grönplaner för hur kommunens naturområden ska vårdas och bevaras.

·         Utveckla en grundläggande strategi för miljöanpassning av  transporterna och energianvändningen i kommunen som underlag för all bostadsplanering för att uppnå miljömålen

·         Undervisning om miljö och hållbar utveckling - både praktisk och teoretisk- i alla skolor.

·         Bygga ut Näsudden till en miljöövervaknings- och miljöforskningsstation, ett ekologisk utbildningscentrum och ett centrum för uthållig utveckling, som kan vara en resurs för skolorna, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, hela kommunen och Mälardalsregionen.

·         Stoppa vidare utbyggnad av golfbanor i kommunen

·         Genomföra förslaget om förbättringar av trafik, miljö och säkerhet i Sigtuna Stad. Förbjud genomfartstrafik på strandvägen

 

11. Kommunens ekonomi

Målet är att Sigtuna kommun skall vidmakthålla en ekonomisk balans genom en genomtänkt ekonomisk strategi, inte genom utförsäljning av kommunala verksamheter, kommunägd mark  eller exploateringsersättningar.

Aktion för Sigtuna Kommuns förslag till Budget för år 2006 

Skattesatsen

Skattesatsen för år 2006 skall vara 20.10 per skattekrona, vilket innebär en sänkning av dagens kommunalskatt.

Prioriteringar

Aktion för Sigtuna kommun anser att kommunen (utöver de lagstadgade verksamheterna) skall prioritera barnomsorg, äldreomsorg och utbildning samt insatser för en god miljö och för en hållbar utveckling.  Detta innebär att övriga verksamhetsområden ges mindre resurser och att vissa av kommunens engagemang ifrågasätts.  Dessutom anser vi att kommunen skall prioritera fokus i kärnverksamheterna och minska på kringverksamheterna.

I konsekvens med det resonemang som förts tidigare skall utbildningssektorn ges ökade resurser och att minskade resurser ges till gemensam administration, SBK, Komfast, IT-satsningarna.

Skolverksamheten (BUN och AUN) bör få ett tillskott på 14 miljoner utöver majoritetens budget.
Äldreomsorgen bör få ett tillskott på 6 miljoner utöver majoritetens budget.
Miljö- och hälsoskyddskontoret bör få en viss förstärkning (0,5 miljoner) för att kunna utveckla och genomföra miljöpolicyn.
Kommunstyrelsens olika verksamheter inklusive Anslag oförutsett bör minska med 7 miljoner.

Exploateringsvinster bör användas 2006 med 9 miljoner.

Förändringar i den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen

Den politiska organisationen bör ses över och att de två utbildningsnämnderna slås samman till en. Som konsekvens av förändringen av den politiska organisationen måste även förvaltningsorganisationen ändras.
De minskade kostnaderna kan beräknas till mellan 2 och 3 miljoner.

Minska resurserna till de politiska partierna

Stödet till de politiska partierna bör minskas med 1 miljon.
För medborgarna och för de anställda är det en fråga om trovärdighet och en signal om att även vi politiker är beredda att medverka med besparingar och god hushållning av kommunens resurser.

Investeringsverksamheten

Investeringstakten är alldeles för hög och riskerar att skapa stora framtidsproblem
Ett tak bör sättas för de kommande tre årens investeringar på ca 400 miljoner kronor.

 

Det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet

Nybyggandet de två närmaste åren innebär planer på nära 1300 bostäder.  I de fall planeringen möjliggör det bör kommunen minska sitt byggande till omkring 1000 bostäder.  För åren efter 2007 bör kommunen sätta ett nybyggnadstak på 350 – 400 bostäder per år. Utbyggnaden i Sigtuna stad är alltför stor under de närmaste åren och bl a bör planeringen av bostadsbyggande på Tvillingbackarna avbrytas.